Hej orden.

Jag läser Sent farväl* och saknar kameran, mörkrummet, att vara intensiv och full av visioner, att vara full. Det nostalgiska, att jag då och då glorifierar min ungdom, längtar tillbaka in i kroppen men bara om jag kan vara den jag är nu. Det där är inte sant. Jag längtar tillbaka in i kroppen och…

Read more

Det vackra i det fula

Det är en flock med kråkor. Jag tänker på hur när jag mår bra, att jag ser saker då. Himlar som är fina, fåglar i trädet, mönster i något som kanske snarare kallas fult. Jag har alltid dragits till det fula och trasiga, till det som inte är nåt, egentligen. Rester, lämningar, förfall. Hur jag…

Read more

det finns plats för fler att dö i Skurup

och det är nästan så jag tänker att det kan man faktiskt göra. Jag tänker tanken när jag går förbi kyrkogården, med dess obefolkade ängar. Det är vackert här, vackra hus, vackra slätter. Husen är så små, sådär så att man vill nypa dem i kinden. Det är inte långt till Malmö, inte långt till…

Read more

Farfarsorden.

Farfar. Ja, var börjar man? Han har plockat fram bilder från huset på Kungsgatan 93, interiörer från då han var liten. Visar, här hade pappa kontoret, här var matsalen, känner du igen den där byrån? Häruppe var barnkammaren, den delade de av sen så vi fick plats alla. Vi var ju fyra syskon, . Här…

Read more

Jag kommer att sakna dig.

Du är stor nu. Ibland tänker jag att du fortfarande är fyra år och springer mot mig med det största leendet, gråter störtfloder när jag reser igen. Men du är ju inte fyra, du är nitton år nu, lika stor som mig. Eftersom jag alltid kommer att vara nitton år, också. Ut i världen ska…

Read more

Mörka moln.

Jag drar mig undan, orkar inte lyssna på dem. Den ena berättar om hennes pojkväns kompis mammas stuga med en jacuzzi och planerar någons bröllop, den andra pratar om resan till Barcelona och den ena eller andra vännens invecklade förhållande. Allihopa diskuterar en händelse som nyss blivit viral och plockar fram sin rätt till att…

Read more