processen 006

(en slags nystart) Jag blev frustrerad innan jag gick. Irriterad på honom. För att? För att han inte vaknade, för att han var negativ. För att jag var ensam. För att jag blir rädd av hans negativitet, för att den började redan igår. Less bara. En irritation. Egentligen skulle jag mått bättre av att inte…

Read more

Orm med två huvuden av Anneli Jordahl

Böcker om att skriva. Att skriva om att skriva för att ta sig fram till vad man måste skriva. Det verkar komma en punkt för alla som skriver, då de känner sig tomma, inte har hittat nästa gripande skrivämne, när man bär på önskan, behovet, vanan att skriva men inte har ett pågående arbete som…

Read more

processen 005

Ju mer jag läser i Wera von Essens ”dagbok” desto mer irriterad blir jag, och får mindre lust att skriva själv. Den är, precis som hon skriver själv, inte värd att ges ut. Så varför är den det, och varför läser jag? Jag tänkte att det kanske skulle bli en vändning, att antingen Daimebreven skulle…

Read more

processen 004

Molnigt. Skrivarväder. Är det för soligt kan jag aldrig skriva. Idag har jag bestämt mig för att arbeta med Farfarsorden. Med mina intervjuer av farfar, nittio år gammal, om hans barndom, om hans liv. Jag vet inte ännu vad jag ska göra med berättelserna. I första hand transkribera dem, bevara dem som hans berättelser, förstås,…

Read more

processen 003

Att befinna sig på en annan plats visar sig vara nästan nödvändigt, för perspektivets skull. Den här platsen, en stuga på en ö vid en vik i havet med träd, fåglar, berg och hav, solnedgångar, den är alltid lika näringsrik. Jag är här på lånad tid, på ett sätt, eftersom stugan inte är min utan…

Read more

processen 002

Gå in i en ny roll. Jag inser att jag måste byta plats om det ska gå. Att gå från fåtöljen där jag suttit och jobbat, till skrivbordet och se ut genom fönstren. Fönstren. Min livlina och den största anledningen till att jag valde den här platsen till min ateljé. Nu ska de snart renovera…

Read more

processen 001

180531 tdlr: jag skriver om att skriva och om mina tankar, stream of consciousness style. (and it really is too long to read, någonstans är det poängen)   Teoretiskt sett är det här fel. Jag sitter i det tysta rummet på stadsbiblioteket, här får man inte ha med skärmar. Men jag har inte med mig…

Read more

alla mina namn

Alla mina namn är namnet på min egen autofiktionella roman. I morse vaknade jag med den klara tanken att ja, jag ska ge ut den, själv, eftersom förlagen inte vill. Jag vill, och det räcker. Den har legat i två år nu efter färdigställandet, och jag petar i texten då jag läser, förtydligar och lägger…

Read more

dagliga samtal

dagboken. ju mer jag behöver den, desto svårare blir det att skriva. reda ut tankar, känslor, intryck, farhågor, förhoppningar, planer. jag är en person som behöver någonting att bolla mina tankar mot för att förstå mig själv, för att förstå världen. när allt snurrar på så fort, och det inte finns utrymme för varken verkliga…

Read more

vägs ände, eller tinderfuckingbitter

Nu har jag skickat in Alla mina namn. Klick klick Det är färdigt, för mig, nu. Inte färdigarbetat, om någon tycker att det är tillräckligt bra för utgivning, så mycket vet jag. Men dock: för mig. Det är ingen liten sak. Alla mina namn, som är min egen historia. Betyder det att jag är klar…

Read more